Drevjakt
|
Jakt Skara
Vi var bjudna på rådjursjakt i Skara för ett tag sen. Det blev en bra dag för gammeltanten Rut. Första såten Rut får ett direktupptag efter ett par snabba sökrundor. hon driver get med kid i såten ca 90 minuter innan en Lasse en av skyttarna kan avsluta jakten. Han är lyrisk när jag kommer för att hämta Rut. Jäklar vad hon kan driva den hunden. Jag släpper om och Rut som tar upp på nytt. Det här drevet går genom passlinjen en massa gånger och flera skyttar ser djuret men kommer inte till skott. Efter dryga timman kommer djuret förbi Lasse på nytt som avslutar jakten. Den här gången har han ännu större flin när jag kommer för att hämta Rut. Andra såten Nytt släpp med Rut och på första sökrundan springer hon rakt in i ett drevdjur från en annan tax. Det är en stor kornhind som passerar mig på 50 meter. Jag sätter fart på storstövlarna och plockar Rut på löpan. Kornhjortar är inte lovligt den här dagen. Nytt släpp och Rut tar upp ett rådjur som går i pass hos min kompis Gerhard efter ett kortare drev. Släpper om Rut som tyvärr kommer på kronhinden som hon drev innan och den driver hon dagen ut. 2020-12-14 |
Säsongen 2016-2017
Inför varje säsong brukar jag har ett mål med olika prov som vi ska göra och sen tränar vi inför det jag och Rut. Den gångna säsongen hade vi ett mål. Det var att jaga och ha kul. Vi var uttagna till drev-SM för taxar och det var vi laddade för. Det blev tyvärr ett mindre fiasko i mina ögon. Vi fick inte till något vidare prov men lyckades skrapa ihop till ett 1:a pris och en sjunde plats. Först var jag lite besviken men sen insåg jag att det gått ganska bra för oss fram till den dagen och nu skulle vi bara jaga i fortsättningen. Och jaga har vi gjort under säsongen. Bilden till vänster visa ett av alla drev jag och Rut har haft under säsongen. 3,5 timmar drev som slutade med att jag sköt en bock killing för henne. Sista helgen var vi hos en kompis och jagade jag tänkte att nu ska hon få driva till hon är klar. Hon blev inte klar med sista drevet för säsongen jag kopplade henne efter 5,5 timmars drev på löpan. Hon låg då 1 minut efter bocken. Han var stor och fin med rejäla basthorn på gång. Jag har jagat så länge att en sådan bock skjuter jag inte. Det var ganska skarpt den här dagen, men eftersom det var sista dagen på säsongen så struntade jag i det. Två dagar efter får jag ett samtal om att ni måste följa med på nordiska mästerskapen. Efter en del övertalning följde vi med och det är jag riktigt glad över idag. Vi kom tvåa! Och just då kändes som vi vunnit. Jag är så sjukt nöjd över det resultatet. Det var en fin avslutning på säsongen. Bilden nedan är från sista jaktdagen. Rut med sin kompis Josefin som var skytt för dagen.
Inför varje säsong brukar jag har ett mål med olika prov som vi ska göra och sen tränar vi inför det jag och Rut. Den gångna säsongen hade vi ett mål. Det var att jaga och ha kul. Vi var uttagna till drev-SM för taxar och det var vi laddade för. Det blev tyvärr ett mindre fiasko i mina ögon. Vi fick inte till något vidare prov men lyckades skrapa ihop till ett 1:a pris och en sjunde plats. Först var jag lite besviken men sen insåg jag att det gått ganska bra för oss fram till den dagen och nu skulle vi bara jaga i fortsättningen. Och jaga har vi gjort under säsongen. Bilden till vänster visa ett av alla drev jag och Rut har haft under säsongen. 3,5 timmar drev som slutade med att jag sköt en bock killing för henne. Sista helgen var vi hos en kompis och jagade jag tänkte att nu ska hon få driva till hon är klar. Hon blev inte klar med sista drevet för säsongen jag kopplade henne efter 5,5 timmars drev på löpan. Hon låg då 1 minut efter bocken. Han var stor och fin med rejäla basthorn på gång. Jag har jagat så länge att en sådan bock skjuter jag inte. Det var ganska skarpt den här dagen, men eftersom det var sista dagen på säsongen så struntade jag i det. Två dagar efter får jag ett samtal om att ni måste följa med på nordiska mästerskapen. Efter en del övertalning följde vi med och det är jag riktigt glad över idag. Vi kom tvåa! Och just då kändes som vi vunnit. Jag är så sjukt nöjd över det resultatet. Det var en fin avslutning på säsongen. Bilden nedan är från sista jaktdagen. Rut med sin kompis Josefin som var skytt för dagen.
|
Drevjakt i Södermanland
|
Jag blev kontaktad av Carl Söderberg på Mariebergs kennel en dag i augusti. Han undrade om jag hade lust att vara hundförare på en jakt i Sörmland första helgen i oktober. Först var jag väldigt tveksam. Har varit hundförare på en hel del jakter där det är en massa långbenta långdrivare. Det brukar huvudsakligen vara blandraser som förstör jakten för min tax.
Jag frågade lite försiktigt vad det var för upplägg. Om det var mycket andra hundförare och om det var bra med vilt. Nej sa Carl det är bara du med Rut och jag med mina två taxar. Vilt finns det en hel del men mest mufflon. VA!!! Sa du mufflon!? Ja svarade Carl lite försiktigt. Då kan du räkna med oss. Jag hade haft en kull på Rut under sommaren och hon var inte särskilt bra tränad. Det oroade mig lite men jag tänkte samtidigt att hon brukar sköta sig när det gäller. Det var samling 07:30 vid jaktstugan. Den här jaktklubben har den vackraste jaktstuga jag sett. Ett timrat hus som var byggt som jaktstuga. På väggarna hängde det stora bogmontage på mufflonbaggar och en del andra horn. Jakten var väldigt väl arrangerade med PM vad man fick skjuta och kartor till oss hundförare, vart vi skulle gå med hundarna. Alla var ivriga att komma ut och få igång jakten. Det var första helgen man fick släppa hund så stämningen var på topp. Jag och Rut var blixtsnabbt på plats där vi skulle gå ifrån och då infann sig den där vänta som är så lång innan alla passare är på sina pass. När vi hade väntat i en hel evighet så kom det över radion att vi skulle släppa. Det finns inget som är så härligt som att se hunden springa iväg när man gör första släppet för säsongen. Just i det ögonblicket har man hela jaktsäsongen framför sig. |
Rut drog iväg direkt och det tog bara 2 minuter så började hon väcka lite. Carl som var i andra ändan av såten rapporterade upptag direkt på sin Vilda och en skytt rapporterade att det gick ut 10 dovhjortar vid honom, men att han inte kom åt någon av dom. Vilda kom i löpan och skallade för full hals.
Rut hon fortsatte att väcka och väcka och väcka. Jag höll på att bli tokig för att hon inte fick igång det. Hon väcker ju inte ens normalt. Tillslut gick jag och hämtade henne och släppte om ett par hundra meter bort. Då hör jag en smäll och det brukar pigga upp Rut. Skytten rapporterade att han skjutit en gris. Efter en stund kom Rut skallandes i löpan och började lugga i grisen som låg i vägkanten. Skithund var min tanke. Varför ska hon strula nu? Kan hon inte bara ta upp en hjort eller ett rådjur som hon brukar.
Jag började gå åt det håll där Rut stod och drog i grisen. Då sparkar det till i radion och Carl rapporterar att hans Vilda är på väg in i såten igen med djur framför sig. Jag tar pass men efter två bukter inne i såten säger det pang och en skytt rapporterar att han skjutit en bock för Vilda. Någon stans på vägen har hon bytt drevdjur.
Efter det bryter vi såten och jag är inte särskilt nöjd med min hund som inte presterat något vettigt alls.
Såt nummer två söker hon bra. I den här såten ligger kärnområdet för mufflonen. Nu är det bara hålla tummarna för att hon får tag i mufflon. Efter en stund hör jag att Carls Vilda tar upp på nytt. Jag tar upp pejlen och ser att Rut är på väg åt det hållet. Satans hundskrälle!!! Kan du inte ta upp ett eget djur. Det jag inte vet då är att det är en jätte flock med Mufflon i såten. Det gå ut 40 st på en skytt och 10 på en annan. Ingen kommer till skott, för djuren springer i varandra.
Det drar ur marken och iväg på långskjuts 3km in på grannens mark. Carl hämtar sin andra tax och släpper den. Det blir jakt direkt och det snurrar en bra sund innan även det går ur såten mellan två skyttar. Då hör vi att Vilda och Rut är på väg tillbaka in i såten. Nu ligger Rut först och hon har två tackor med lamm framför sig. Det passerar i generalpasset och det smäller. Skytten rapporterar att det kändes bra men att han inte ser om det la sig. Efter en stund kommer en ny rapport att nu kommer en svart tax med rosa väst i löpan. Carl går in på radion direkt. Ta den som kommer först så det inte blir bråk om djuret. Jag ser på pejlen att när Rut har passerat skytten blir stilla 100 meter från passet. Jag rapportera det till skytten som inte hann ner från tornet innan Rut passerat. Skytten konstaterar snabbt att djuret troligen ligger om hunden står still. Carls Vilda kommer aldrig på löpan för hon har en egen grupp som hon driver in och runt i såten en bra stund innan det på nytt smiter ur såten mellan två skyttar. När såten bryts går jag bort till skytten som sköt för Rut och där ligger ett mufflon lamm.
Rut hon fortsatte att väcka och väcka och väcka. Jag höll på att bli tokig för att hon inte fick igång det. Hon väcker ju inte ens normalt. Tillslut gick jag och hämtade henne och släppte om ett par hundra meter bort. Då hör jag en smäll och det brukar pigga upp Rut. Skytten rapporterade att han skjutit en gris. Efter en stund kom Rut skallandes i löpan och började lugga i grisen som låg i vägkanten. Skithund var min tanke. Varför ska hon strula nu? Kan hon inte bara ta upp en hjort eller ett rådjur som hon brukar.
Jag började gå åt det håll där Rut stod och drog i grisen. Då sparkar det till i radion och Carl rapporterar att hans Vilda är på väg in i såten igen med djur framför sig. Jag tar pass men efter två bukter inne i såten säger det pang och en skytt rapporterar att han skjutit en bock för Vilda. Någon stans på vägen har hon bytt drevdjur.
Efter det bryter vi såten och jag är inte särskilt nöjd med min hund som inte presterat något vettigt alls.
Såt nummer två söker hon bra. I den här såten ligger kärnområdet för mufflonen. Nu är det bara hålla tummarna för att hon får tag i mufflon. Efter en stund hör jag att Carls Vilda tar upp på nytt. Jag tar upp pejlen och ser att Rut är på väg åt det hållet. Satans hundskrälle!!! Kan du inte ta upp ett eget djur. Det jag inte vet då är att det är en jätte flock med Mufflon i såten. Det gå ut 40 st på en skytt och 10 på en annan. Ingen kommer till skott, för djuren springer i varandra.
Det drar ur marken och iväg på långskjuts 3km in på grannens mark. Carl hämtar sin andra tax och släpper den. Det blir jakt direkt och det snurrar en bra sund innan även det går ur såten mellan två skyttar. Då hör vi att Vilda och Rut är på väg tillbaka in i såten. Nu ligger Rut först och hon har två tackor med lamm framför sig. Det passerar i generalpasset och det smäller. Skytten rapporterar att det kändes bra men att han inte ser om det la sig. Efter en stund kommer en ny rapport att nu kommer en svart tax med rosa väst i löpan. Carl går in på radion direkt. Ta den som kommer först så det inte blir bråk om djuret. Jag ser på pejlen att när Rut har passerat skytten blir stilla 100 meter från passet. Jag rapportera det till skytten som inte hann ner från tornet innan Rut passerat. Skytten konstaterar snabbt att djuret troligen ligger om hunden står still. Carls Vilda kommer aldrig på löpan för hon har en egen grupp som hon driver in och runt i såten en bra stund innan det på nytt smiter ur såten mellan två skyttar. När såten bryts går jag bort till skytten som sköt för Rut och där ligger ett mufflon lamm.
Såt tre börjar och nu är hon lite trött. 20 km i benen denna första jaktdag är ganska bra för en otränad tax som har haft valpar för ett par månader sen. Hon går en stund runt fötterna på mig, men rätt vad det är drar hon iväg på ett par bra rundor. På tredje rundan blir det stopp på ett och samma ställe. Jag har mina misstankar att hon gått i gryt. När jag kommer till platsen kan jag snabbt konstatera att hon hittat grimbart under en sten. Efter en del ganska hårda förhandlingar mellan mig och Rut och Rut och grimbart så kommer vi överens om att grimbart får bo där ifred.
Jag rapporterar att jag har henne kopplad. En skytt ett par hundra meter från mig rapporterar då på radion att det gick förbi tre rådjur som inte var jagade för en stund sen. Perfekt då har jag ett spår att släppa på så hon inte går tillbaka och tar upp förhandlingarna med grimbart. Jag släpper vid skyttens pass och det blir upptag i granplanteringen framför hans pass. Det var bock, get och kid som han sett. Rut gör som hon brukar och tar kiden på en egen tur in i såten. Det buktar trångt i nästan en timma. Carl har djuret på hagelhåll två gånger. Vi är där som hundförare åt jaktlaget och då är det kul om skyttarna får skjuta. Carl rapporterar på radion efter en timma att kommer det förbi mig en gång till så avslutar jag jakten. Nu gör drevet ett par riktigt trånga bukter mellan Carl och jaktledaren Björn Henriksson. Jag står själv bara ett hundratal meter från Carls pass. Tillslut kommer den förlösande smällen som jag väntat på en lång stund. Björn rapporterar att han skjutit rådjuret. Jag och Carl sammanstrålar och går bort till Björn på hans pass. När vi kommer fram utbrister han vilken jakt hon bjöd på Rut. Det var som förr!!! Då man kunde släppa första lägget om det inte var bra för det kommer ett nytt som är bättre efter en stund.
När jaktdagen är slut kommer fler skyttar fram och tackar för en mycket bra jakt. Några av dom är glada för det var jakt som förr med trångt buktande drevdjur. När jag tackat för oss och ska sätta mig i bilen så kommer jaktledaren Björn fram och tackar för dagen. Han frågar om vi möjligen vill komma tillbaka ett par gånger till under säsongen. Jag skojar med honom att det här var årets bästa jakt hitintills så det var inte omöjligt att vi vill komma tillbaka.
Jag rapporterar att jag har henne kopplad. En skytt ett par hundra meter från mig rapporterar då på radion att det gick förbi tre rådjur som inte var jagade för en stund sen. Perfekt då har jag ett spår att släppa på så hon inte går tillbaka och tar upp förhandlingarna med grimbart. Jag släpper vid skyttens pass och det blir upptag i granplanteringen framför hans pass. Det var bock, get och kid som han sett. Rut gör som hon brukar och tar kiden på en egen tur in i såten. Det buktar trångt i nästan en timma. Carl har djuret på hagelhåll två gånger. Vi är där som hundförare åt jaktlaget och då är det kul om skyttarna får skjuta. Carl rapporterar på radion efter en timma att kommer det förbi mig en gång till så avslutar jag jakten. Nu gör drevet ett par riktigt trånga bukter mellan Carl och jaktledaren Björn Henriksson. Jag står själv bara ett hundratal meter från Carls pass. Tillslut kommer den förlösande smällen som jag väntat på en lång stund. Björn rapporterar att han skjutit rådjuret. Jag och Carl sammanstrålar och går bort till Björn på hans pass. När vi kommer fram utbrister han vilken jakt hon bjöd på Rut. Det var som förr!!! Då man kunde släppa första lägget om det inte var bra för det kommer ett nytt som är bättre efter en stund.
När jaktdagen är slut kommer fler skyttar fram och tackar för en mycket bra jakt. Några av dom är glada för det var jakt som förr med trångt buktande drevdjur. När jag tackat för oss och ska sätta mig i bilen så kommer jaktledaren Björn fram och tackar för dagen. Han frågar om vi möjligen vill komma tillbaka ett par gånger till under säsongen. Jag skojar med honom att det här var årets bästa jakt hitintills så det var inte omöjligt att vi vill komma tillbaka.
Rådjursjakt när den är som bäst!
Jag och två kompisar Björn och Benny (Inte dom från ABBA) åkte till Tretorp där jag brukar vara hundförare för att ha lite busjakt. Jag och Björn gick in med Rut från ett håll och Benny gick in med sin drever Töa från ett annat. Töa tog upp nästa direkt och det började bukta fint. Rut fick söka en bra stund men rätt vad det var så började hon väcka 400 meter bort. Det går ganska fort över i drev. Björn bestämde att sjökanten söder ut var ett bra ställe att passa och vi skildes åt. Jag visste exakt var jag skulle gå. Till upptaget. Det är en lite kulle där mitt i såten och där kommer det förr eller senare förbi. Sikten på det passet är inte jätte bra men det brukar alltid komma i pass där ett antal gånger under drevet. Redan efter 20 minuter har jag det förbi just utom synhåll men det går norr ut mot Benny. Hans Töa har vid det här laget gått ur såten. Han står som jag på ett pass där det inte är lång sikt. Det passerar honom på 40 meter men han ser inte vad det är. Det gör ett par fina bukter runt Benny som står som förstelnad på passet med hög puls. Jag tar upp pejlen och ser att det är på väg ner mot mig och Björn igen. Vi står med 300 meter mellanrum. Det passerar mellan oss och går lite söder ut och börjar bukta tät runt Björn. Två gånger skymtar han drevet på mindre är 20 minuter. Rätt vad det är kommer det upp mot mig. Det passerar igen på under 80 meter och jag ser det inte men hör det tassa förbi i lugnt mak. Det går upp till Benny igen och han skymtar drevdjuret som är ett rådjur. Det kommer ner till mig igen och jag skymtar det en bit bort i skogen på väg rakt mot mig. Pulsen stiger till 180 men det slinker förbi utan att jag får ett bra läge. Nu har hon nästan drivit i två timmar och då lägger hon i en växel till. Benny ropar med bred värmländska då på radion att nu la hon allt jämt i en växel till jag tror. Har aldrig jag hört något liknande säger han. Det går bort ytterligare en gång till Björn för att sen gå söder ut på lite större bukt. Jag tänker att nu går det nog ur såten men det stannar upp 500 meter söder om mig och börjar bukta igen. Jag börjar fundera på att dra mig söder ut men tänker då att man ska inte lämna passet för då går det där. Står kvar och lyssnar. Rätt vad det är kommer det norr ut ingen och det går rakt mot mig på den lilla kullen där upptaget kom. Plusen stiger till 180 och jag slänger en titt på klockan hon har drivit i 2 timmar och 40 minuter. Det kommer riktigt nära och det går så det jordbrinner. Jag hinner tänka att jävlar det passerade nedan för branten där jag står. Det är alldeles för nära mig nu jag har missat det igen. Just då kommer ett lite bock kid upp från branten och stannar bara 10 meter från mig. PANG och den ligger. Vilken känsla!!! Jag skakar i kroppen som att det var mitt första vilt. Rut ligger bara 30 sekunder bakom och är snabbt på skottplatsen och ger sitt byte en omruskning.
Rådjur ska jagas med tax och då helst korthår :)
Rådjur ska jagas med tax och då helst korthår :)
Mufflon jakt
Jag hade vid ett par tillfällen varit hundförare på en mark med mufflon. Marken heter Stockvik och ligger i Sörmland. Jag blev ditbjuden med en kompis första gångerna. Men han kunde inte följa med den här gången. Björn som äger marken ringde ett par dagar innan och frågad mig om jag hade någon kompis med bra tax som ville följa med istället. Björn förstår sig på att gilla bra taxjakt, därför tänkte jag direkt på Mats Dahlström och hans Laggarängens Diva. Jag tog kontakt med Mats och han var inte så svårövertalad. Jag hänger på svarade han snabbt.
De två första gångerna på Stockvik hade det bara varit taxar men den här dagen skulle det även finnas stöthundar (läs långbenta blandraser). Hundförarna skulle samlas i maskinhallen klockan 8:00. Väl på plats får vi direkt veta att hundförarna inte får skjuta inne i såten och att taxarna skulle få ett försprång på 40-50 minuter innan stöthundarna skulle släppas. Medan vi drack lite kaffe och fick ut våra kartor så kom markägaren Björn in i maskinhallen och hälsade på alla hundförare. Nicke som är ansvarig för hundförarna berättade snabbt för Björn att allt var klart alla vet vad dem ska göra. Hundförarna vet även att dem inte får skjuta i såten. Bra svarade Björn, men det finns ett par undantag när det gäller skjutning i såten. Om en hund är i fara eller om något djur är skadat så får ni skjuta, men glöm inte att ni måste vara noga med kulfång då. Det finns ytterligare ett undantag sa Björn. Killarna med taxarna får skjuta i såten. Direkt kom ett ”varför då” från en annan hundförare som inte tänkte sig för. Jo taxarna är riktiga jakthundar som går jaktprov och är välmeriterade. När deras hundar gjort ett bra jobb får killarna skjuta för att belöna hundarna. Det blev lite mutter och sura miner efter det, men Mats och jag var på gott humör för det här skulle bli kul.
Väl ute i skogen där jag skulle ska släppa Rut infinner sig den där långa vänta på att alla passkyttar skulle komma på plats. Det är som när man var lite och väntar på julklapparna och någon konstig vuxen har bestämt att man inte ska få dem för än efter kalle. Den väntan är som sjukt lång.
De två första gångerna på Stockvik hade det bara varit taxar men den här dagen skulle det även finnas stöthundar (läs långbenta blandraser). Hundförarna skulle samlas i maskinhallen klockan 8:00. Väl på plats får vi direkt veta att hundförarna inte får skjuta inne i såten och att taxarna skulle få ett försprång på 40-50 minuter innan stöthundarna skulle släppas. Medan vi drack lite kaffe och fick ut våra kartor så kom markägaren Björn in i maskinhallen och hälsade på alla hundförare. Nicke som är ansvarig för hundförarna berättade snabbt för Björn att allt var klart alla vet vad dem ska göra. Hundförarna vet även att dem inte får skjuta i såten. Bra svarade Björn, men det finns ett par undantag när det gäller skjutning i såten. Om en hund är i fara eller om något djur är skadat så får ni skjuta, men glöm inte att ni måste vara noga med kulfång då. Det finns ytterligare ett undantag sa Björn. Killarna med taxarna får skjuta i såten. Direkt kom ett ”varför då” från en annan hundförare som inte tänkte sig för. Jo taxarna är riktiga jakthundar som går jaktprov och är välmeriterade. När deras hundar gjort ett bra jobb får killarna skjuta för att belöna hundarna. Det blev lite mutter och sura miner efter det, men Mats och jag var på gott humör för det här skulle bli kul.
Väl ute i skogen där jag skulle ska släppa Rut infinner sig den där långa vänta på att alla passkyttar skulle komma på plats. Det är som när man var lite och väntar på julklapparna och någon konstig vuxen har bestämt att man inte ska få dem för än efter kalle. Den väntan är som sjukt lång.
Just som vi får klartecken över radion att vi får släppa drar det till i kopplet och Rut tjuter som någon stuckit en kniv i sidan på henne. Det passerar 10 mufflon bakom oss och Rut har sett dem. Det är blandat med baggar och tackor med lamm. Jag har ställt av en skytt på vägen ut som heter Martin. Han står lite längre ner längs vägen på pass 16. Gruppen är på väg åt det hållet. Jag släpper Rut och hon fullkomligt skriker när hon drar iväg efter dem. Det tar bara tre minuter så smäller det på pass 16 och Martin meddelar över radion att han skjutit en fin stor bagge. Den lilla svarta taxen med rosa väst var med men stannade inte vid baggen utan fortsätter med övriga i gruppen. Jakten viker efter skottet in i såten och drev börjar bukta trångt. Efter en stund sprakar det till i radion och Mats förkunnar att Diva har upptag. De närmaste 60 minuterna har vi två riktigt fina drev i såten. Många skyttar ser djuren men kommer inte riktigt åt att skjuta. Det är så där olidligt spännande. Man står på helspänn med tummen på säkringen hela tiden.
Diva är vid ett par tillfällen på väg upp till mig med en grupp baggar som hon driver. En skytt har rapporterat på radion att det är en stor fin bagge med i gruppen. Rätt vad det är hör jag att Divas drev kommer närmare igen. Jag står lite i bakpass för en av passkyttarna och det är på väg rakt mot honom. Jag ser på min GPS att just innan det kommer fram till honom så viker drevet i en vid båge runt honom. Efter en stund inser jag att det här kommer att hamna rak i knät på mig och jag lägger undan min GPS. Jag sätter mig på huk och osäkrar. Ett par sekunder senare kommer gruppen upp på bergkammen som jag står på och först i gruppen är den stora baggen. Det känns som allt går i slow motion, gruppen passerar på bara 15 meter och jag släpper iväg skottet. Baggen markerar träff men följer den övriga gruppen ner i en ravin bakom mig. Diva dyker upp 30 sekunder efter och har hög fart förbi mig. Jag tänker det är lugnt det tar stopp längre bort där den ligger. Jag går sakta efter i löpan och kommer fram mot kanten på ravinen, till min förvåning fortsätter drevet och jag står där som en fågelholk och tittar. Jag meddelar över radion att det kändes bra men att den gick vidare. Jag ser hur Diva driver upp över kanten på andra sidan av ravinen och försvinner ur synhåll. Jävla skit tänker jag och spelare upp sekvensen i huvudet igen. Baggen markerade vid skottet jag är säker. Efter 30 sekunder när förtvivlan är som störst vrider jag på huvudet och ser att baggen ligger under en gran bara 10 meter ifrån mig.
Då infinner sig lyckan och jag blir helt skakig i hela kroppen. Jag ropar upp jaktledare Björn på radion och berättar att den ligger, han gratulerar jätte mycket. Då ringer Mats och berättar att han inte är så långt från mig. Vi bestämmer att han ska komma upp till mig. 10 minuter senare är han upp hos mig och gratulerar. Mats säger ”du det där var ingen dålig jakt taxarna bjöd” och sen ler han. Då hör vi att Ruts drev närmar sig igen. Jag behöver inte skjuta mer idag säger jag till Mats med ett stort flin. Vill du skjuta så varsågod. Han ler och berättar att han inte har något större behov av att skjuta mufflon jag har redan två fina baggar på väggen hemma.
Diva är vid ett par tillfällen på väg upp till mig med en grupp baggar som hon driver. En skytt har rapporterat på radion att det är en stor fin bagge med i gruppen. Rätt vad det är hör jag att Divas drev kommer närmare igen. Jag står lite i bakpass för en av passkyttarna och det är på väg rakt mot honom. Jag ser på min GPS att just innan det kommer fram till honom så viker drevet i en vid båge runt honom. Efter en stund inser jag att det här kommer att hamna rak i knät på mig och jag lägger undan min GPS. Jag sätter mig på huk och osäkrar. Ett par sekunder senare kommer gruppen upp på bergkammen som jag står på och först i gruppen är den stora baggen. Det känns som allt går i slow motion, gruppen passerar på bara 15 meter och jag släpper iväg skottet. Baggen markerar träff men följer den övriga gruppen ner i en ravin bakom mig. Diva dyker upp 30 sekunder efter och har hög fart förbi mig. Jag tänker det är lugnt det tar stopp längre bort där den ligger. Jag går sakta efter i löpan och kommer fram mot kanten på ravinen, till min förvåning fortsätter drevet och jag står där som en fågelholk och tittar. Jag meddelar över radion att det kändes bra men att den gick vidare. Jag ser hur Diva driver upp över kanten på andra sidan av ravinen och försvinner ur synhåll. Jävla skit tänker jag och spelare upp sekvensen i huvudet igen. Baggen markerade vid skottet jag är säker. Efter 30 sekunder när förtvivlan är som störst vrider jag på huvudet och ser att baggen ligger under en gran bara 10 meter ifrån mig.
Då infinner sig lyckan och jag blir helt skakig i hela kroppen. Jag ropar upp jaktledare Björn på radion och berättar att den ligger, han gratulerar jätte mycket. Då ringer Mats och berättar att han inte är så långt från mig. Vi bestämmer att han ska komma upp till mig. 10 minuter senare är han upp hos mig och gratulerar. Mats säger ”du det där var ingen dålig jakt taxarna bjöd” och sen ler han. Då hör vi att Ruts drev närmar sig igen. Jag behöver inte skjuta mer idag säger jag till Mats med ett stort flin. Vill du skjuta så varsågod. Han ler och berättar att han inte har något större behov av att skjuta mufflon jag har redan två fina baggar på väggen hemma.
Jag tar upp min GPS och ser att drevet har buktat så tät i såten att kartan är helt röd av spår. Ruts drev viker 100 meter framför oss och går ut mot upptagsplatsen. Jag tittar på Mats och säger det där hamnar nog hos Martin på pass 16 igen. Pang pang smäller efter ett par sekunder. Det sparkar till i radion, Martin på pass 16 här jag har skjutit ett lamm. Efter ytterligare 30 sekunder sprakar det till i radion igen och Martin berättar att den här gången stannade den lilla svarta taxen med rosa väst.
Jag ringer upp Björn och säger till honom att vi går ur såten nu, du kan släppa in stöthundarna. Han säger ok och berättar att jakten var så bra så jag gjorde stopp på stöthundarna. Era hundar har jagat lite över en timma inne i såten. Mats och jag tar baggen i hornen och går ur såten. Det sköts två mufflon och en gris när vi gått ur såten. Det var bara det ena mufflonfåret som sköts för stöthundarna dom andra var stänkdjur. Så matchen mellan taxarna och stöthundarna slutade 3-1.
När jaktdagen var slut och vi hade haft viltparad kom passkyttarna och handtackade för den fina jakten taxarna bjudit på under dagen. Flera av passkyttarna tyckte att det var årets bästa jakt. Dom andra hundförarna tog varandra i hand och lämnar sen platsen.
Då tittar Mats på mig med ett flin och konstaterar snabbt att dom var dåliga förlorare som inte tackade oss för en god match.
Jag ringer upp Björn och säger till honom att vi går ur såten nu, du kan släppa in stöthundarna. Han säger ok och berättar att jakten var så bra så jag gjorde stopp på stöthundarna. Era hundar har jagat lite över en timma inne i såten. Mats och jag tar baggen i hornen och går ur såten. Det sköts två mufflon och en gris när vi gått ur såten. Det var bara det ena mufflonfåret som sköts för stöthundarna dom andra var stänkdjur. Så matchen mellan taxarna och stöthundarna slutade 3-1.
När jaktdagen var slut och vi hade haft viltparad kom passkyttarna och handtackade för den fina jakten taxarna bjudit på under dagen. Flera av passkyttarna tyckte att det var årets bästa jakt. Dom andra hundförarna tog varandra i hand och lämnar sen platsen.
Då tittar Mats på mig med ett flin och konstaterar snabbt att dom var dåliga förlorare som inte tackade oss för en god match.
Ett hem utan en tax är bara ett hus
